SIDOR

Visar inlägg med etikett Santiago. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Santiago. Visa alla inlägg

onsdag 8 augusti 2012

Morgonrutinen trogen


Sin morgonvana trogen följde Santi med oss till dagis imorse. I höjd med Skäret hörde jag att någon tassade ikapp oss. Vände mig om och då jamade han efter oss. Santiago har varit ute inatt och var nog sällskapssjuk som vanligt. När han varit ute på natten brukar han komma hem på morgonen runt 07-08.00. Nu var han kanske på väg hem när vi träffade på varandra. 

Han sprang bredvid oss till Stuvö hamnen. Där brukar han vika av. 


På vägen tillbaka hem ropade jag på honom och plockade upp honom på samma ställe som han vek av. Idag tyckte han att det var mysigt att ligga i vagnen. Hela vägen hem! När jag parkerat vagnen hemma hoppade han lite motvilligt av och satte i sig dubbel portion kattmat. Han sover nog gott i soffan nu. Jag blir så glad av den katten! 

onsdag 16 maj 2012

Bröderna


Vad söta dom är, våra småpojkar! Födda i samma månad, men den lille lurvige är 2 år yngre än Rio. De gillar varandra väldigt mycket. Santiago vill gärna vara där Rio är, de kivas om vem som ska sitta i Rios lilla fåtölj. Här tittar de på Molly mus tillsammans.

onsdag 4 april 2012

Blott Santi keligaste katten är.


Han har somnat på min axel framför tv:n. När jag sen ska borsta tänderna ligger han kvar och vaknar knappt av att förflyttas. 

Nu säger vi godnatt!

måndag 7 november 2011

Tillbaka!!


Han är tillbaka! I lördags skrev jag om det här och det var såklart väldigt oroligt att inte ha sett sin lilla katt på mer än 3 dygn. Jag började misströsta och satte upp lapp på posten och vid kafét för att få tips o m var han kunde hålla hus. Var han påkörd och låg och kved i något dike? Var han överkörd och levde inte längre? Var han instängd någonstans? Var han hemma hos någon annan? 

På söndag förmiddag stod jag vid köksbänken och bredde mackor eftersom vi skulle ut på utflykt. Av en händelse lyfter jag blicken och tittar ut mot Ödehuset, det lilla huset bredvid oss som står tomt. I det lilla fönstret ser jag en grå liten figur. Det första jag tänker reflexmässigt är:
- Men vad gör han där nu då. 
Sedan kopplar nervbanorna och jag skriker: 
-DÄR är han!! 
Springer ut i pyjamasen och sliter upp dörren till huset och ut springer Santi. Välbehållen! 

Han är mycket hungrig, äter stora portioner många gånger den dagen. Går in i duschen där Andreas just duschat och dricker vatten (det ska visst vara rinnande färskt). Lämnar små skitiga tassavtryck på vita badrumsmattan. Men det gör absolut ingenting - han är så efterlängtad! Rio gossar och säger: 
- Lille gulle! och borrar ner ansiktet i den mjuka pälsen. 

Så är ordningen återställd på Signalvägen 19. Mannen hemma. Rio frisk. Katten tillbaka. Fridens trygga stjärna lyser över oss. Lycka! 

lördag 5 november 2011

Var är Santiago?



Var är vår älskade lilla kisse någonstans? 

Han gick ut på morgonen i torsdags och har inte kommit tillbaka sedan dess. Han lyssnar till namnet Santi eller Santiago. Han bär svart halsband med namncylinder i. Mycket efterlängtad och saknad. Har någon sett honom eller har tips på var vi ska leta ring, sms eller maila! 
0709-38 60 90 
dockorna@mac.com
Posted by Picasa

lördag 1 oktober 2011

Den sôver.

Vad söt han är Santiago när han bara somnar såhär. Med alla fyra tassarna i vädret i mattes knä vid matbordet. Gulle.
Posted by Picasa

fredag 30 september 2011

Rovdjuret

...leker med ett vasstrå.

Helst där matte sitter och jobbar. På tangenbordet, i kalendern, på pappren

Eller lite lojt i knät...


Fantastiskt vad en kattunge kan roa sig själv. Med ett vasstrå.
Posted by Picasa

lördag 24 september 2011

Santi hjälper till del II

...att hänga tvätt.
Den här tvättställningen tycker han är mycket intressant. Inte bara för att man kan hänga i kläderna och likt en apa hoppa från den ena tröjan till den andra (med ödesdigra klo-följder), man kan även gå på linorna!

Och jaga klädnyporna

Kolla rovdjuret


Posted by Picasa

måndag 5 september 2011

Santiago

Underbart söta lilla Santiago! 

Det är roligt att det är fler som tycker att han är mysig och söt. Men. Jag har haft katt i 19 år. Jag har alltid levt efter devisen att en katt med halsband tar man inte in. Hur söt den än är. Och hur gärna den än vill komma in. En katt med halsband har en familj och en plats att bo. Med människor som säkert älskar den lille krabaten som en familjemedlem, som saknar och längtar efter katten om den inte skulle komma hem.

Förra veckan, samma dag som bilen rasade och båten vägrade gå igång, försvann Santi. Han kom aldrig hem. Han brukar alltid komma hem. Han är för liten för att vara bekväm med att sova ute. Vi ropade och ropade. Lät altandörren vara öppen, lät ytterdörren stå på glänt för att han skulle kunna komma in. Ropade igen. Jag gick ut och letade, ropade och ropade. Ingen Santi. 

När klockan blev 23 gav jag upp. Gick och lade mig med en klump i magen. Drömde den natten att jag sedan hittade honom död med ögonen utpetade. Vaknade med ett ryck vid fem, kunde aldrig somna om. Gick upp, ropade. Ställde ut mat och vatten. 

På vägen till jobbet ringde jag Lina och bad henne titta efter honom under dagen. Släppa in honom hos oss om han kom hem, ge honom mat. Satt i bilen på väg ner mot Halmstad när Lina meddelade på förmiddagen att han var tillbaka. Så skönt att höra! 

Men samtidigt blev jag arg och besviken. Jag är övertygad om att Santi inte har tillbringat natten ute i det fria. Han har varit inne hos någon. Alternativt av misstag blivit instängd i något garage eller liknande. Men jag tror mer på det första. Och det gör mig ledsen. För som sagt; en katt med halsband tar man inte in. Och man låter definitivt inte den katten sova inne en hel natt. Den har ett hem att gå hem till. Den har en familj som undrar, saknar, längtar, oroar sig. 

Hur förklarar jag för Rio som tittar på mig med klara, sorgsna ögon och säger
"- Var har katten tagit vägen?"
när han sitter i sin pyjamas och undrar varför hans kompis inte ligger bredvid honom och ska sova. 
"- Jo, du förstår Rio att någon annan tyckte också att Santi är söt och härlig, så dom lade beslag på din kisse."
?  

Santiago är Rios katt. Därför ber jag er: 

Låt honom inte komma in hos er. Sjasa ut honom om han vill komma in. Det är väldigt lätt hänt att han blir instängd. Ni kanske inte såg att han smet in? Ni kanske inte tänkte på att leta rätt på den gästande katten när det blev bråttom och ni ska iväg? Vad händer då om han blir instängd? Kiss och bajs på olämpliga ställen är det första. Om ni är borta ett par dagar blir katten utan mat och vatten. Hur länge klarar han sig då? 

Ge honom inte mat. Han får mat och vatten hemma. Om han får mat på flera olika ställen kan det för en kattunge bli lite förvirrande var man hör hemma. Vi har skaffat katten och tar därför också ansvar för honom. 

Klappa och kela gärna med honom. Det tycker han om, och det gör gott för själen att en liten katt stryker sig mot benen, spinner och kurar ihop sig i knät. Men se upp med att ta in honom. Han har ett hem att gå till med människor som älskar honom och saknar honom.
Posted by Picasa

måndag 29 augusti 2011

Santi hjälper till

Vår lilla kisse Santi(-ago) tyckte att det här med hummertinor verkar kul.

Akta min ros Santi!







Posted by Picasa

onsdag 3 augusti 2011

Santiago is here

Här är han! Vår nya lille familjemedlem; Santiago.

Rio är överlycklig!

Och Andreas ser också ganska nöjd ut. (Faktiskt)

Söt va?
Posted by Picasa