Ticket to ride

Gissa vem som har biljetter till Bruce Springsteen & The E Street Band den 27 juli 2012... ?

Just det. Och inte bara 1 - utan 8 stycken. I rad. 

De släpptes idag kl. 09.00. Vad är klockan nu? 09.11. He. 

Syrran; du kan gå hem nu! I got it. Köp lite Kan Jang på vägen hem vet ja, det börjar väl bli kyligt utanför Scanidinavium vid det här laget... 

Kära läsare!

Det är så trevligt när ni interagerar med oss! Under senaste veckan har Emma varit inne och kommenterat vår badhelg i Fredrikshamn. Det är lite speciellt roligt eftersom Emmas kommentar kommer lite mer än en vecka efter att inlägget gjordes. Ibland tror jag att ni läsare bara läser det översta inlägget, men det här visar på motsatsen. Ytterligare ett inlägg som gjorts på senaste tiden är Julias fråga över trappan i hallen. Och hon måste definitivt ha läst betydligt mer än senaste inlägget eftersom trappäventyret gjordes i december förra året. Det är riktigt roligt! Det gör att vi själva också minns och får en anledning att se tillbaka. Det är verkligen roligt att genom bloggen ha dokumenterat alla renoveringar vi gjort för man glömmer otroligt fort. Och tar man inga bilder så minns man inte hur det såg ut innan. Och det går väldigt fort!

Mitt bästa renoveringstips: fotografera mera! Ni kommer inte ångra det. Låt kameran var framme, knäpp med mobilen, filma, bara ni dokumenterar. Det är så mycket värt att se tillbaka på förändringar man gjort.

Och nu har Anne funderingar kring sin trapp... Måla eller inte måla är frågan. I vårt fall var det ju inga tveksamheter - det gick inte att ha den omålad. Men jag förstår Annes fundering, målar man så gör man ju det för all framtid... Men jag är mycket nöjd med vår färg. Tycker att den blev ljus och ger rummet en fräschör. Så jag skulle nog säga... måla! Men du har en viktig poäng i funktionen, Anne. En helt målad trappa är svår att inte få att bli hal som ett bananskal. Vi tog golvfärg som inte var blank för att det inte skulle bli halt. Resultatet blev ganska blankt och ja, lite halt.

Det man kan göra för att göra trappan mindre hal är att lägga i en matta enligt gammal modell. Jag tänker mig en matta av ripstyp eller trasmatta. Gysinge har dessa:

Den fästs med stång vid varje trappsteg. Då kan man ta bort och tvätta, det blir mindre halt, mjukare att gå på och tystare. Bra va! Om ni undrar över det här med stång så tror jag att Ernst gjort det i något program? Om ni hittar det eller minns med mig får ni gärna tipsa var jag hittar det! Kan vara bra att få lite tips inför ett sådant projekt. 

Hittade en bild med de här stängerna på plats:

Det här är ju en trappuppgång skulle jag tro, eftersom det är lite utomhuskaraktär. Men ni förstår konstruktionen? Snyggt. 

Bon Iver till Way Out West! (?)

Helt säkra kan vi ju inte vara för det står ju inte i klartext någonstans, men det verkar som att första artistsläppet till Way Out West blir Bon Iver! Andreas kommer bli helt galet överlycklig över detta. Skulle vara kul att kunna gå på festivalen tillsammans för en gångs skull... Ska nog boka upp barnvakt redan nu.

Om ni är nyfikna på Bon Iver kan ni kolla in här: http://boniver.org/

Annorlunda webbsida va? 

I love it. 

Till Julia: trappan

En läsare har hört av sig och undrat över vårt trapp-projekt. När vi renoverade hallen blev det ofrånkomligt att inte göra något åt den hemska mattan i trappan. Men Julia, hate to say it men det var ett riktigt skitgöra. Jag ser sällan Andreas uppgiven trots att vi genomför rätt omfattande renoveringar... men här var han beredd att ge upp. 

Mattan var tjock, tjock, tjock... och hård. Och hårig! Här ser ni undersidan på den. "Luddet" hade en förmåga att stanna kvar på stegen och det var kletigt och svårt att få bort.

Andy gick loss med fasadskrapa. Med den fick han bort det mesta. Sedan tog vi slipmaskin till resten. 

Men det var omöjligt att få bort allt. När trappen ser ut såhär (ovan) är det as good as it gets. Eftersom vi inte skulle ha den trären gjorde det inget att det fanns klisterrester kvar. 

Detta är iallafall inte klabbigt. Med färg över kommer det inte synas. 

Ambitiös som han är min man så har han spacklat hela trappan också...

...och därmed också slipat den... igen. Och fogat. 

Och till slut målat den med golvfärg. Jag valde en färgkod som jag tyvärr inte kommer ihåg just nu... Verkar inte ha det uppskrivet heller dessvärre. Brukar annars vara bra på att dokumentera sånt där.

Sammanfattning: Det var ett slitsamt och tålamodsprövande jobb. Men det var faktiskt värt det. Jag tycker att vi har en jättevacker trappa idag! Det är skönt att gå på nötta trappsteg i trä, och färgen blev jag väldigt nöjd med. 

Tips om ni ska göra detta: Var beredda redan innan på att det inte blir fixat över en dag. Köp hem massor av slippapper till maskinen, för klistret gör att pappren blir dåliga efter bara en liten stund. Låna gärna en maskin med bra motor om ni har en som är lite klen. Satsa på ordentliga hörselkåpor till det. Men tänk på att om ni som vi har en nött trappa med märken efter många många fötter, kanske man inte vill slipa bort det helt. Isåfall får man se till att göra ett ordentligt jobb med skrapan eller varmluftspistol. Men ni kommer att vara glada för det sedan!

När trappan är färdig: ha invigning och unna er något gott! Lycka till! 

Högvatten

Flaggstången blåser snart ner och båten får jag inom kort förtöja i ytterdörren. Nordsjön reser sig som Poseidon vore återupptånden.

/ Andreas

En stormig planteringbänk

Trots storm så ville jag ut, väl ute så kom Elsa med ide´n att en planteringbänk är vi verkligen i behov av. Med en del överskotts energi och gammalt virke så gav jag henne denna. / Andreas

Pärllist

Nu är all pärllist klar. Denna detalj bär lång tradition i södra bohusläns skärgårdshus. Den pryder övergången mellan sims och vägg, hittills så är det endast utbyggnaden som har haft detta, men nu så kommer även äldre delan av huset få detta runt om. Ute piskar regnet och det är snart december, jag tror att våren blir tiden för att sätta upp detta. /Andreas

Överfönster och sjöbodskänsla

Här ser ni lite av det vi kommer genomföra med övervåningen. Hängande sjöbodsdörrar i balk, överfönster för att släppa mycket ljus genom alla utrymmen och flera äldre dörrar är några av inslagen av den kommande ombyggnaden.

//A

Renovering

Jag såg en kommentar gällande att vi inte har skrivit för mycket om renovering det senaste, och det stämmer. Det är ju bara så att för att kunna skriva om renovering så måste man renovera. Eller det måste man inte, man kan skriva om andras förfarande. Men det var aldrig riktigt meningen. Livet är vackert och måste levas. Jag har förverkligande djupt rotat i mig och drivs att utveckla & förändra. Balansen mellan förverkligande & att leva har alltid varit svår för mig. Jag lär mig för varje dag att leva mer. Detta betyder just nu att ge mer tid för det som finns just nu.

Medvetet försöker jag ta paus och bara vara i nuet, inte driva mig själv varje ledig stund till att se framåt. Renoveringen med vårt hus har kommit lång väg på kort tid, och jag är stolt över vad vi har lyckats skapa dessa två år. Vi hade en vilja, ett behov och dröm att leva vid havet, att ha Bohuslän i blodet och låta dess historia gestaltas i vårt boende. Efter en tid med både mycket jobb och arbete med huset är vi nu snart där. Vad otroligt mäktigt det är, ingen annan har gett oss detta. Vi har kommit till denna vackra ö och nått en av våra drömmar av helt egen prestation. Det är vackert. Och den drömmen vill jag leva i, inte bara skapa.

P.S. Men jag skrev att vi är snart där. Den 16 januari så påbörjar vi övervåningen. Så om ni vill se renovering så kommer ni givetvis få följa med på 4 månader av det slutgiltiga förverkligandet av vårt så älskade hus.

//Andreas

Idag smäller det!

Idag öppnar Jul på Liseberg!! Jippi! För oss göteborgare kan man säga att det blir jul i vårt hus! Syrran har följt utvecklingen på Liseberg mot öppning av parken i julskrud länge nu. Häromdagen hade de haft helikopter uppe och fäst stjärnan i toppen på Uppskjutet (eller vad den heter), rapporterar hon.

Och idag tänds alla ljusen! Läste i GP att djuren från Nordens Ark anlände igår så nu kan man gå dit och klappa Linderödssvin och gotlandsfår.

Till alla er som inte varit på Jul på Liseberg kan jag rekommendera ett besök. Vill man hamna i julstämning så gör man det garanterat när man kommer dit. De har till och med snö...!

En barnhelg

Har ju inte berättat vad vi gjorde i helgen. En helg i barnens förlovade land; badpalatset i Fredrikshavn! Där ligger det ett ställe som heter The Reef... som inte är vilket badhus som helst; det är ett ordentligt äventyrsbad!


I lördags morse var det uppstigning i vanlig tid, upp och iväg med 07:50-färjan (på en lördag!! okristligt). Körde längs öde gator och highways in till danmarksterminalen, parkerade i Stena Lines garage och gick i glastunnel över Oscarsleden (lite häftigt). Mötte upp med ressällskapet J, D och N och gick ombord på Stena Danica med Dannebrogen i sikte. Skepp ohoj! 


På båten finns flera "lekland" och lite aktivteter. Fiskdamm med garanterad vinst samt Nicke Nyfiken! Och en lekavdelning med LEGO i ofantligt stor storlek som man kan bygga borg med. Tre timmar senare var vi framme och tog ytterligare en glastunnel och en kort promenad till badhotellet. Sedan åkte badbyxor på och iförd endast det och en handduk tog man hissen ner och klev ut i äventyrsbadet. Hey-ho! 


Gissa om Rio var i trans?! Pooler med grunt vatten där man kunde leka med vattenkannor och annat, rutschkana som han hanterade själv och så åskan förstås. Med jämna mellanrum tonades belysningen ner och ett åskoväder simulerades, sedan startade ett tropiskt regn och efter det drog man på lite karibisk discomusik och vågmaskinen i stora poolområdet. Ja, ni hör ju. Det var ju fullt upp. 


På kvällen åt vi i restaurangen - mycket barnvänligt. Fanns fräsch och fin barnbuffé och all personal log vänligt mot alla stimmiga, yra och kladdiga barn. Inga surigheter så långt ögat kunde nå. Men så hörde jag nog inte barnskrik på hela helgen heller -trots att stället var fullt av barn i alla åldrar. 


Åker man till ett sånt ställe så gör man det förmodligen för att barnen ska få ha kul, och så är det ganska kul för kidsens föräldrar också. Och då blir det inte så mycket debackel. Skönt. Härligt att göra något helt för Rio. Vill du gå till andra poolen? Jaha, ok då gör vi det! Jasså du vill åka mer rutschkana? Ja men visst gör det, jag väntar. Vill du äta pizza till middag? Jaja, inga problem vet du! Vill du klappa Nicke Nyfiken? Självklart ska vi göra det! 


Himla härligt. Träffade den här killen på båten hem som hade varit på Lalandia i Billund, Danmark. Han tyckte att det var skönt att kunna ägna en hel helg åt vad barnen vill göra. Och jag kan inte annat än hålla med. Åh, vilken härlig helg vi haft! 

Det är så gränslöst sorgligt.

http://feelingblanc.blogspot.com/2011/11/farval-alskade-mamma.html

Men samtidigt en ljus och vacker beskrivning.

Till minne

Tungt att gå ut och hissa flaggan idag. Bara till hälften.

En dotter har förlorat sin mamma.

All vår medkänsla och tankar går till henne och hennes lilla familj idag.

Jag hissar flaggan likt en tibetansk böneflagga och ber till någon däruppe om kraft. Till högre makter om att ge dem den kraft, mod och styrka de behöver för att kunna gå framåt. Att våga möta den här dagen med all den sorgen den innebär.

Stalllampa

Har beställt en stallykta till vår entré mot gatan. Det är mörkt här ute nu, riktigt mörkt. Och så här innan snön kommer så behövs verkligen ngt. Att av denna få lite ljus mellan grannen och vårat skall nog ge lite härligare och varmare känsla här på signalvägen.

Nu längtar man ju lite till Åre...

...eller hur? 

Ni som känner mig vet att jag inte är den flitigaste utförsåkaren. Men jag är väldigt bra på afterwork. Fika. Strosa. Eller varför inte ta liften utan vare sig pjäxor eller skiddon upp till trevlig stuga och äta lunch. Bara för att ta densamma ner igen. Inte mig emot. Bara hänga liksom. Och det är precis det jag gör när jag är i Åre. And I LOVE IT! 

Jag och Andy har ju en speciell relation till Åre... Det var ju där vi träffades. Och hade det inte varit just där vi råkade ses hade det kanske inte blivit vi. Den här julen tänker vi ta nattåget tillsammans med Rio och åka  till just Åre. Ska bli hur mysigt som helst! Snö, skog, renar, hundar, god mat och en papegoja kommer ackompanjera vår jul. Och så goda vänner förstås. Längtar! 

Tillbaka!!

Han är tillbaka! I lördags skrev jag om det här och det var såklart väldigt oroligt att inte ha sett sin lilla katt på mer än 3 dygn. Jag började misströsta och satte upp lapp på posten och vid kafét för att få tips o m var han kunde hålla hus. Var han påkörd och låg och kved i något dike? Var han överkörd och levde inte längre? Var han instängd någonstans? Var han hemma hos någon annan? 

På söndag förmiddag stod jag vid köksbänken och bredde mackor eftersom vi skulle ut på utflykt. Av en händelse lyfter jag blicken och tittar ut mot Ödehuset, det lilla huset bredvid oss som står tomt. I det lilla fönstret ser jag en grå liten figur. Det första jag tänker reflexmässigt är:

- Men vad gör han där nu då. 

Sedan kopplar nervbanorna och jag skriker: 

-DÄR är han!! 

Springer ut i pyjamasen och sliter upp dörren till huset och ut springer Santi. Välbehållen! 

Han är mycket hungrig, äter stora portioner många gånger den dagen. Går in i duschen där Andreas just duschat och dricker vatten (det ska visst vara rinnande färskt). Lämnar små skitiga tassavtryck på vita badrumsmattan. Men det gör absolut ingenting - han är så efterlängtad! Rio gossar och säger: 

- Lille gulle! och borrar ner ansiktet i den mjuka pälsen. 

Så är ordningen återställd på Signalvägen 19. Mannen hemma. Rio frisk. Katten tillbaka. Fridens trygga stjärna lyser över oss. Lycka! 

NYC

Hemma igen, vart borta 2 veckor från Rio, Elsa & Havet. Det lämnar rivmärken i hela hjärtat att vara borta numera. Konsumtionens högsäte behandlade mig väl, men det är lätt att förlora sig själv där.. hela staden ger en drogliknande relation, en jäkla kick men kan också förgöra alla dina sinnen. 7 dagar ger drömmar hem, men tog mig till Österike för ytterligare jobb. Hemma igår natt. Resa ger perspektiv, Hälsö, jag själv, och det jag arbetar med. Så mycket människor, så mycket brus, vilken jord vi lever på och vad obetydelsefulla för det större sammanhanget vi är. Vackert ändå.

Var är Santiago?

Var är vår älskade lilla kisse någonstans? 

Han gick ut på morgonen i torsdags och har inte kommit tillbaka sedan dess. Han lyssnar till namnet Santi eller Santiago. Han bär svart halsband med namncylinder i. Mycket efterlängtad och saknad. Har någon sett honom eller har tips på var vi ska leta ring, sms eller maila! 

0709-38 60 90 

dockorna@mac.com