Men älskling, var är alla sladdar?

Haha! Var är alla sladdar? tänker ni. Eller så tänker jag iallafall. Jag hatar sladdar. Och modem. Routrar. Förlängningskablar. Bort! Bort med sådant trassel. Karmadödare! När Andreas åkte hemifrån förra veckan lämnade han en hel hög med sådana saker under tv:n (/datorn). Han kopplade nöjt in nytt modem i nytt teleuttag som göms bakom skärmen. Var mycket nöjd med att internet gick så fort nu.
Andreas:
"- Man kan både titta på tv och ladda ner samtidigt!"
Elsa:
"- Men sladdarna då?"

Paus.

Jag står upp, armarna i kors. Andreas sitter framför smörgåsbordet av sladdhelv-ten. Tittar på dom, tittar på mig. Rycker lite på axlarna, försöker sig på ett litet leende, tittar urskuldrande på mig.
Andreas:
"-Ehhh...."
Elsa:
"- Du fattar att de ska var borta till fotograferingen på torsdag va?" Kyligt stenhård.

I onsdags natt i allt fejande och trixande inför reportage-besöket fick jag till lösningen; en gammal äppellåda. Nu syns det inte förrän man går riktigt riktigt nära. Jag fick extra mycket jag-har-dåligt-samvete-för-detta-baby- beröm när Andreas kom hem i lördags.