Bridezilla

Konstaterar att mitt senaste inlägg var den 16 april och att det bara är Andreas som bloggat sedan dess. Det gör han ju bra, så inget fel i det. Vad gör då Elsa, tänker ni? Efter att målningsdimman lättat gick jag rätt in i nästa dimma. Att bli klar med målningen var verkligen en lättnad. Det hade hängt över mig länge, kändes som att det aldrig aldrig skulle bli klart. Många stolpar blev det och alla skulle målas på alla sidor, då blir det många penseldrag... Dessutom var arbetet tvunget att göras utomhus eftersom virket riskerade att slå sig om jag tog in det. Men jag hade tur med vädret och fick fina dagar med sol och lite vind som gjorde att det torkade snabbt. På kuppen fick jag en klädsam bränna och en massa fräknar.

Vad innebär då nästa dimma som jag gått in i? Jo, den 24 juli vigs jag och Andreas på Hållö i den Bohuslänska skärgården. Om det inte smugit fram tidigare så tillkännages det härmed; vi ska gifta oss!

Efter förlovningen sommaren 2008 sa vi att det skulle hållas bröllop sommaren därpå, alltså 2009. Våren 2009 gick jag med magen i vädret och den 10 maj föddes RIO. Därför bestämde vi oss för att skjuta på bröllopet till nästa sommar, alltså 2010. Jag sa till min farmor May att "nu håller du dig vid liv ett år till, för du ska med på festen" och hon nickade så glatt och sa att Oh ja, det skulle hon minsann visst göra. Farmor Maysan är 92 år, pigg som en mört och tackar aldrig nej till en fest.

En mörk kväll i början av februari i ett kyligt hus på Signalvägen bestämde vi för att ställa till med bröllop till sommaren. Beslutet hade dragit ut på tiden av naturliga skäl; vi köpte hus, vi flyttade, vi vill lägga pengarna på renoveringar, Andreas jobbade stenhårt på sitt nya jobb (och ökade också försäljningen med 48%!!), husets panna rasade samman... Ja, ni förstår.

Men sagt och gjort, bråda tider för att boka upp vigsel, festlokaler och dylikt. Mycket att styra med blir det. Jag gjorde ett rejält ryck då och arbetat lite efter hand med förberedelserna. Sedan har jag ju haft mitt målningsarbete och bröllopsplaneringen har fått ge vika. Nu är det återigen dags att köra ett rejält race för att känna att man har koll på grejerna. Helt otroligt vad mycket det är att tänka på, förbereda och planera. Man fattar ju varför folk hyr in bröllopskoordinator.

Men, då går man ju också miste om det roliga.